Friidrott är en samling grenar som framför allt består av individuella grenar inom kast, hoppning och löpning och är en av de populäraste idrotterna, eller samling av idrotter som finns. Grenarna inom friidrotten har tradition från tävlingar i antikens Grekland och utövas i de flesta delar av världen. Att vinna internationella tävlingar inom elitfriidrott är mycket prestigefullt.
Bland kastgrenarna finns diskus, spjutkastning, kula och slägga. Diskusen är namnet på den platta som du kastar, genom att först rotera. Rotationsmomentet finns också för kula och slägga, men spjutkastet sker utan rotation. Kulan är den kastgren där föremålet flyger kortast tid och distans.
När det gäller löpning finns flera olika typer av lopp vilka brukar delas in i kortdistanslopp (eller sprintlopp), medeldistanslopp (från 800 meter) och långlopp (5000 m). Det längsta loppet är maratonloppet som är över 40 km långt. En specialgren är 3000 meter hinder, där löparna springer på en bana som innehåller stora häckar och vattengravar som det gäller att hoppa över. 10 000-metersloppet är det längsta loppet som körs inne på själva friidrottsarenan, maratonloppet körs i till exempel stadsmiljö eller annan miljö utanför ett stadium.
Bland hoppgrenarna finns höjdhopp, längdhopp, tresteg och stavhopp. I höjdhoppet gäller det att hoppa över en ribba placerad på högre och högre höjd alltmed tävlingens fortgång. I längdhopp och tresteg tar idrottaren sats och springer i full fart och hoppar sedan in i en grop med sand och försöker att landa så långt bort som möjligt. Stavhopp handlar liksom höjdhoppet om att hoppa över en så högt ställd ribba som möjligt, men i stavhopp har du hjälp av en flexibel stav som häver dig över ribban, i elitsammanhang över 4, 5 eller till och med 6 meter.
Det finns också kombinationsgrenar där du utövar flera olika av dessa friidrotter och ska göra så bra resultat på så många av dessa grenar som möjligt. Dessa kallas femkamp, sjukamp eller tiokamp.