Sverige har så långt som det har funnits internationella tävlingar varit framstående som skidnation när det gäller längdskidor och det finns en stor tradition av skidåkning i landet. Från början var det ett naturligt och snabbt sätt att förflytta sig på över längre sträckor, men idag används skidorna mest till motionsåkning. Ett undantag är dock turåkning, där skidorna används för att förflytta sig över berg och dalar för att njuta av den svenska naturen. Sportens popularitet i landet har förstås att göra med tradition men också att det finns goda förutsättningar för att utöva sporten, speciellt i norra Sverige. Om du pratar om skidåkning i de flesta länder så är det alpina grenar som många tänker på men för många svenskar innebär fortfarande skidåkning främst längdskidåkning.
Första längdskidåknings-SM anordnades i Härnösand år 1910. Precis som med skidorienteringen, som också för första gången anordnades på samma tid och plats rörde det sig på den tiden om längre distanser. 30 kilometer respektive 60 kilometer var de distanser som det tävlades i. Idag finns det både långlopp och tävlingar med kortare distanser. Det mest kända långloppet i Sverige är förstås Vasaloppet där skidåkarna kör 90 kilometer genom Dalarnas natur, från Sälen till Mora. Det finns också SM-tävlingar och lokala tävlingar, liksom världscuptävlingar som anordnas i olika svenska städer.
På elitnivå tävlas det nu i ett antal olika distanser i längdåkningen i världscupen och distanserna och typen av tävling skiljer sig åt mellan olika arrangörer. Skiathlon är en gren där klassisk stil växlas med fri stil. Annars körs loppen antingen i fri stil eller klassisk stil. Senaste åren har sprinttävlingarna blivit mycket populära och de sker i heat med ett fåtal åkare och med en åktid som ofta håller sig runt 2 minuter. Stafetterna är också ett mycket populärt inslag där fyra åkare från samma lag, i världscupen landslag, växlar och kör olika sträckor.