Storslalom
Storslalom är en av de mest populära alpina skidorna. Det ger en fartfylld och spännande upplevelse. Det skiljer sig från slalom på flera sätt:
- Banorna är längre och har bredare svängar.
- Uppdelningen består av två faser, en första och en andra. Mellan dem finns en paus.
Definition
Storslalom och slalom är båda alpin skidåkning grenar, men det finns viktiga skillnader som varierar från nationella förbund till andra.
Först och främst kräver slalom att skidåkaren passerar nedförsbackar med markerade pinnar och tvärsektioner med svängar, medan storslalomsbanor består av bredare turner på längre sträckor.
I allmänhet förväntas slalomskidåkare att åka utan att vika av eller bryta om det inte är absolut nödvändigt. Fördelen är att banstrackorna ligger mycket nära varandra med liten mark mellan dem. Pinnarna å andra sidan har ganska stora radievinklar; detta beror på den högre farten som måste hanteras av skidåkaren som korsar linjen mellom tvillingpinnarna.
I motsats till slalomskidåkning drevs storslalom oftast i bredare zebrastriker och specialturner som en del av ett slags S-formig route, vilket helst innebär större radiien för svängarna jämfört med den smala linjen i slalombanan. I regel antas storslaloem vara en lite mer avslappnad gren än klassiska slopestyle-orienterade discipline (oftast uppfattat som “freestyle“), men begreppet ges ibland olika betydelse i olika evenemang runt vintern och huvudsakligen riktar sig den idealiska banans layout mot kurva snabba svagar.
Banlayout
Storslalom och slalom är de vanligaste alpina skidsportdisciplinerna. Medan mange tycker att det är svårt att se skillnaden mellan dem, finns det faktiskt ett antal tekniska skillnader. De följs av en annan banlayout och olika insamlingsmetoder som avgör konkurrensen.
En storslaloombana består av bredare svingar än ett slalomspår. Detta gör det möjligt för skidkratten att uppnå högre hastigheter. Curvers i storslalombanor kallas stora rundor som breder ut special till cirka 15 meter, medelstora svingar på 12 meter och små rundor med cirka 10 meters radie. Gatan varierar från 50-60 grader i vinkel på de bredaste platserna till 25-30 grdader vid in och utgångar av svingarna
Slalombanan innehåller oftast mycket brantare svängar sammanfattat till cirka 10 grader bredd på täta platser, filter för kortare svingarmotstånd än de som används i storslalombanan. I slalom åker man vanligen längs oformade spritzs, slingrande genom backarna under kontroll av mönsterlik layout som ibland innehöller figurer och hopp med snabba fartfLC’s under liten radiecurver.
Vinnare
Storslalom (GS) är unik bland alpina skidsporter eftersom den ofta involverar upprepade startar längs samma väg. I GS körs det en förstestart där den bästa tiden används för att bestämma starter-ordningen till slutstarten. Vinnaren i varje heat fastställs genom att kontrollera den totala accumulatede tiden, gentemot de andra deltagarna.
Storslalomsviggen är mycket längre än slalomsviggen och böjarna blir mindre, vilket gör storslalom till en mer hastighetsorienterad sport jämfört med slalom som kräver smidigare svängningar och tempot kan inte hållas så högt. Böjarna i storslalomsviggen har fler radiuskilometer än slalomböjarvilket ger skidåkaren mer tid att manœuvrera runt de kurvor som ingår i banan.
De flesta storslalombanan fokuserar på hastighet, rytm och noggrann precision i sina svungar istället för riktad precision som finns hos slotomstilar. GS-utrustning som alpina skidor, stavar och skydd fungerar endast optimalt om alla parametrar är mottagliga eftersom dessa alla spelar roll vid hantering av typiska storslalomsvackeri.
Slalom
Storslalom och slalomskidåkning är två olika alpina skidgrenar. De kräver båda skickliga skidåkare som är bekväma med att ta sig igenom knepiga kurvor i hög hastighet. Men vad gör dessa två olika? Vi undersöker här några skillnader mellan storslalom och slalom. Så att du kan ta ett informerat val när du planerar din nästa skidresa!
Här är några skillnader mellan storslalom och slalom:
- Storslalom innebär att åka igenom bredare kurvor med längre svängar än slalom.
- Slalom innebär att åka igenom smalare kurvor med kortare svängar än storslalom.
- Storslalom kräver mindre teknisk färdighet och kräver vanligtvis längre tid att köra än slalom.
- Slalom kräver mer teknisk färdighet och kräver vanligtvis kortare tid att köra än storslalom.
Definition
Storslalom och slalom är två typer av alpina skidsporter som uppfanns i början 1900-talet. Båda disciplinerna kombinerar hastighetsteknik med mjuka, snäva kurvor för att skapa tider jämförbara för alla deltagare. För att göra det ännu mer distinkt finns det stora skillnader mellan storslalom och slalom som avgör deras huvudsakliga användningsområden.
Den viktigaste skillnaden mellan storslalom och slalom är att storslalomsbanorna har bredare eller längre kurvor som beror på de längre begränsningarna, och dessa banor innehåller ofta fler markeringsstolpar per sträcka. Detta ger föraren en högre hastighet, problemlos flytt mellan olika nivåer samt kontroll för att manövrera backe. Turerna med en stor slagskogen består oftast av två eller tre etapper som äger rum samma dag med ett par timmars tidsintervall.
Slalombanan har smala, snabba kurvor, de minsta uppmarkeringarna i varje sträcka och de allra svåraste svingarna o yetten runts hela banan sjutillhandahasleligaste stracha; med andra ord även svaga fartföretagare pinnanhastighetsdriva vccelerisk hastipocket i! Slalomsbanor inkluderar ofta mindre tolv etapper plus den vanliga finalen som består av tviera- eller trevarveturer på officiella arenor.
Banlayout
Storslalom och slalom är de två huvudsakliga typerna av alpint racing. Båda formerna innehåller en rad gates som måste passeras ett efter ett. Skillnaden mellan de två är tunnelformen av banläggningen.
Storslalombanor har större kurvor och mer längsgående vinglingar i sin stigande design, med nedförsbacke som böjer skidorna och talar om för deltagarna var de borde göra smala svängar för att tjäna den lägsta poängsumman. Storslalombanor är längre, vanligen upp till 130-140 meter, med 40-50 gates som placeras 50-100 meter isär. Banor görs dessutom extra utmanande genom att minska distance mellan portarna i slutet av banan. Den totala poängsumman består vanligtvis av 10-20 portar som bygger på bestraffningens antal sekunder plus fem sekunder per missat gate.
Slalombanon har en betydligt stramare design än storslalombanon och använder huvudsakligen skarpa kurvor och hastiga smala svängar för att söka upp lavetter lämpliga för antingen vinkelvindning eller sidovindning – med andra ord, knivskarpa balanserade slag nerför pister (ibland ned till bara 10) vilket innebär att skidorna ofta behöver stoppas helt under 10-20 sekunder för att manuellt justera riktningen vid varje gate som måste passeras innan rapporteringen startar igen . Den totala poängsumman består sedan av 15 portar som bygger på samma uppsatt system som för storslalom plus tre sekunders straff per missad torrdragshorïzonering tillhödahorïzonering (STLHRH).
Vinnare
Storslalom och slalom är båda alpina discipliner som körs i snöiga, tävlingsbaserade anläggningar. Invidningsteknik, hastighetsstyrka och spänstiga svingar är färdigheter som krävs för att lyckas i den snabbt växande alpinsporten. Skidåkare bedöms genom att de antas vara fast under en fristående sekund och slutligen tidtagare bestämmer varje vinnare baserat på alla bana löptider.
Storslalom innebär gatliknande virvlar med mindre storlekshopp, eftersom det är konstruerat för att maximera skidåkarens hastighet nedför sluttningen. En gemensam storlek på flaggorna visas alltid längs banan och antalet gatepositioner är som regel rikt parameter. Skiljemarkeringarna motsvarar gatespolar och om ett objekt passeres flera gånger leder detta till straffpoäng.
Slalombanan skiljer sig radikalt från gruset då den utformats för att maximera teknisk precision istället för hastigheten. De knepiga strumpformiga avstigningarna blir snabbare ju smidigare de bryts av piloten medan short-radius-vinklar utmanar skicklighetsgrader hos varje skicklig skidakteur. I denna sport finns det vanligen 40-50 markeringsbanor som avgör halvsektiden – till skillnad från storslaloms 15 till 25 – och eventuella repeterade passage tas inte med under finalresultatet av samma banrunda.
Skillnader
Storslalom och slalom är båda alpina skidåkning discipliner. Men det finns skillnader. Storslalom är oftast den vanligaste. Det involverar att åka mellan pinnarna med båda skiorna istället för att byta ski. Slalom involverar att åka mellan fasta pinnar. Men då byter du ski. Det finns även super-G som är en kombination av de båda.
Låt oss undersöka skillnaderna närmare:
- Storslalom involverar att åka mellan pinnarna med båda skiorna istället för att byta ski.
- Slalom involverar att åka mellan fasta pinnar. Men då byter du ski.
- Super-G är en kombination av de båda.
Banlayout
Storslalom och slalom är två alpina skidgrenar som har en hel del gemensamt, men som också stöds av vissa unika skillnader. Skillnaden som är mest förklarar banläggning; det är här dessa två disciplines två banor mycket olika varandra.
Storslalombanan löper längre i längd, har mjuka böjer, en högre hastighet och förmodligen ett antal skarpa snedstigningar. Banan vanligtvis anpassas precis nog att tillåta skidåkare att kontrollera sitt fart tempo över hela loppet.
Slalombanan gör sig dock utmärkt från den stora slalomen genom att runt halva dess längd vanligtvis ganska stum; pister har ofta svaga kurvor, besvärande backe samt harder kerner för att hjälpa till med stabilitet i snedstigningarna. Storslalusare skifte oftast friska medellenab i ett valfritt fartregim medan slalomskilare koncentrerar sig på acceleration och flytta mellan portarna snabbare.
Vinnare
Storslalom och slalom är två populära skidgrenar som båda finns inom International Ski Federation (FIS). Trots att många med rätt: “De är samma“, har de faktiskt viktiga skillnader när det gäller hur konkurrenterna tävlar och bedöms.
Enkelt uttryckt är det vinnaren som avgör skillnaden mellan storslalom och slalom. Slalomlopp har faktiskt en ledare efter varje varv under konkurrens, till skillnad från den sammanlagda tiderna i storslalom. Detta beror helt enkelt på att banorna i det förstnämnda loppet är mycket kortare, manuell flyttning mer tidskrävande, men blir lite intressant eftersom dem som leder oftast fortfarande kan gynnas av flugan som ofta ger utrymme för mer poäng; beroende på hur riders prestanda var under enskilda varv. Klockan som används vid slalombanor registrerar vanligen topp 15-20 racers per heat och avgör resultat baserat på enskilda individuella placeringar; beroende på hur många Grupper / Heats som organiseras under slaget. Om tiden baseras helt på allmänt resultat visas den förstnämnda allmänt placeringsresultat, medan den sistnämnda allmengingav tidfördelningsresultat.
Slutligen bestå storslalm av fem antingen tre eller fem gate-serien med must-take gate e logna snöförhallanden, mellan 30-60 seocnd per heat, med mjukare skicka airturns; placerades normalt upp till 800 meter bana markeringarna tenderar att vara hjula nog nedstigningen fast jag ungefeta 9/10 Garde’ serien – medans Slalm markeringarna är raka singel linjeR designade att kunna uppgick till 600 Meter / Heat i taments – snubblade sig Dezerangsvarv bearbeadas uner 45 swcondsn samma trnder. Denna godardeverzernesbestndaggar framsida nska mer gving inget drag ‘ backside & frontside Turns And maneuver’s Fficiluting hurdniaðinne the Coourser and the Ground with tightly Knit turnsserie spread over ir ocverle a Short distance Nurng tha racing heat.
Regler
Många människor tror att slalom och storslalom är samma disciplin, men det är inte helt sant. Slalom och storslalom är båda delar av alpin skidåkning som består av flera “poler” eller porter på en nedförsbacke, men de har vissa skillnader.
Slalom: Idrottsgrenen slalom innebär att man måste svänga runt en serie stolpar under nedfarten. Varje runda kallas för ett ‘gympa’. Gymporna är placerade mycket nära varandra och åkarna måste dra snabba svingar för att genomsnittstiden mellan dem ska vara minimal. Det här kräver teknisk precision och förmåga att titta fram i slingan för att maximera farten.
Storslalom: Storslalompisten innehåller objekt som ligger lite längre från varandra jämfört med slalompisten. Gymporna är ungefär dubbelt så långa som gymporna i slalompisten och rundstrecken har mer frihet vilket gör dem mindre svindlande. Detta ger åkarna mer tid att anpassa sig an olika terrängformer, utnyttja tyngdkraftens effekter eller att ta extra farliga skiktningar för att knipsla elegansepoäng under tiden de bryter mot tidsgränserna.
Frequently Asked Questions
Fråga 1: Vad är skillnaden mellan storslalom och slalom?
Svar: Storslalom är en alpin skidgren som kräver ett större antal växlingar mellan många svängar. Slalom är en alpin skidgren som kräver att man ska göra enstaka svängar med enstaka växlingar. Storslalom är också mer öppen och utmanande, medan slalom är kortare och mer teknisk.
Fråga 2: Hur lång är en slalombana?
Svar: En slalombana är vanligtvis mellan 650-900 meter lång.
Fråga 3: Vilka är de viktigaste tekniska skillnaderna mellan storslalom och slalom?
Svar: De viktigaste tekniska skillnaderna mellan storslalom och slalom är hastigheten som behövs för att ta sig igenom banan. Storslalom kräver en högre hastighet än slalom och har också mindre svängradie. Slalom kräver högre teknisk skicklighet och har kortare svängar.